onsdag 25 juli 2007

En natt med dig, men resten av mitt liv för mig.

Jag tackar dig för att du drog fram sanningen, tackar dig för att jag fick veta. Förstår bara inte varför du, av egen vilja stannade. Du blev inte tvingad, men du stannade. Varför kunde du bara inte gå?

Bara därför är jag här själv nu, ensam. Trodde aldrig att jag skulle må så dåligt. Mina drömmar är krossade, hoppas det var värt det. Ett misstag med dig, men resten av mitt liv för mig.

Vart jag än går, stannar jag upp och tittar bakom mig. På nåt sätt hoppas jag se dig gå där. Önskar du var där, önskar jag kunde visa dig den rätta vägen igen. Precis som förr, men du svänger alltid fel när jag inte ser. Jag skulle aldrig kunna lita på dig igen, det går bara inte. Skulle tro att du kommer göra mig illa igen. Förstår inte bara varför du skulle vilja skada din Lilja?

Liljan

Inga kommentarer: