Liljan

De är så enkelt.. att ha ett beslut i huvet och agera när man känner för det.
Så viktigt att vara sig själv, inte oroa sig över något omkring. Liksom bilda sin värld och leva i den. För de är den man byggt upp och känner sig trygg i den.

Mitt liv har varit upp och ner många gånger. Haft en jävla svåra situationer. De är ju inte lätt att flytta till ett nytt land när man är 7 och lära sig språket, få nya vänner, byta skola vartannat år. Sett misshandel i mitt eget hem dygnet runt i 2 år, sovit på de mest kalla ställena, flyttat runt till ställen jag inte minns längre. Sett vapen, poliser, varit hungrig, flytt, ljugit, försvarat. Allting jag sett har dock ristats in i mig, allting finns där som ett ärr. Jag minns mer än vad vissa tror. Allt jag varit med om begränsar mitt liv.
Ser jag tex boxning på tv eller våld överhuvutaget blundar jag eller går ifrån, för de är ngt jag inte klarar av. Att slåss/slå ngn är de svagaste som finns har jag lärt mig efter det jag fått leva igenom.

Hur mitt liv kommer/ser ut beror mkt på det jag gått igenom.