Dagens känns ok. Superman lät mig sova två extra timmar, sen kom han in o lyfte upp mig som en liten bebis, bar mig till vardagsrummet, jag var fortfarande inlindad i täcket och höll kudden i handen. Han hade fixat frukost, inte första gången, men de va mysigt.
_____
Jag säger hela tiden "Jag vill inte vara med dig" men menar jag det?
Det är kanske enklare och gå vidare när de är såhär? Liksom, prata när de behövs, men sluta när de räcker?
Jag har nått den nivån där jag känner att jag kan ha det bättre, men fortf är arg för att du inte är det "bättre", önskar du verkligen insåg att du är den "bättre" men förstör allt.
Du leker med mig, och de är inte ok. För den som kommer må dåligt till slut är du.
"Slip out the back before they know you were there
And at the worst you'll see nobody cares
Cos you don't wanna be around when it all goes down
Even heroes know when to be scared"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar