måndag 12 november 2007

Du säger alltid att "det var kärlek vid första ögonkastet"
Det var det nog, för du stod i folkmassan, och jag skulle förbi dej
Sam puttade mig i ryggen och jag hamnade i dina armar
Jag log, och tandställningen föll du för..
Du log tillbaka och vi blev stilla en sekund
Kändes som tiden stannade, världen omkring stannade till..

Sen den dagen kunde vi inte sluta tänka på varandra, du kom till min skola för att hälsa på..
Jag gick hem till dej på håltimmarna för att "äta mackor"..

Jag hatade att behöva gå från dig, älskade att vara hos dej i smyg, bara vi två. Inga andra fanns i våran värld.
Vi längtade så efter varandras närhet..
Ingen visste, ingen kunde ana.

Du bad mig gå ut o möta dej på bron, vi skulle se ut över sjön på kvällarna. Vi smsade till vi somnade.

Du är min diamant
Min ögonsten
Dig vill jag ta hand om och behålla
Du är det värdefullaste jag har

Du är min framtid
Du är min man
Mina barns far

Jag fann dig, och precis som du stod där ville jag ha dig!
Jag visste direkt att du skulle vara min lycka
Mot alla odds erkände jag mina känslor, blottade mig helt
Mina ögon kan inte längre fälla tårar
Mitt hjärta blir inte brustet längre
Mina läppar längtar inte längre efter dig i hemlighet
Jag behöver inte längre leta efter svar
För du har alla svaren
Behöver inte drömma om önskningar
För du är min största önskning
Min kropp behöver inte längre dra mig till dig
För min kropp är din, och finns i dina armar.


Inga kommentarer: