Är inte den ängeln som du trodde.

Det startade med en liten dröm, som utvecklades. Den drömmen vi skapde, den världen vi ville leva i. Nu har vi gjort det.
Jag tänker på den drömmen, den världen hela tiden, kan inte få det ur mitt huvud. Men den tiden får jag behålla som ett förflutet, en dröm, en tid i mitt liv jag hade men har lämnat.

Du vände på sandglaset, nu har sanden runnit ner till botten. Dags att vända igen.

Vi sa alltid att vi skulle aldrig släppa varandra, aldrig släppa taget. En gång tog vi varandras händer, men nu släpper vi. Jag sa att jag aldrig skulle släppa dej, men jag håller på att tappa greppet nu. Om du sårar mig finns det ingen anledning att hålla i dig. Du tog mitt hjärta, du kan få det, behåll det. Ta hand om det. Men min kropp, min själ vandrar vidare.

Jag förtjänar inte de här, jag kan ge en ärlig och stark kärlek, men min kärlek är inte tillräcklig för dig, Jag är inte tillräcklig för dig, du är inte nöjd. Tillit och troghet livet ut kunde jag ge dej, Ett barn kunde jag ge dej, ett hus, en familj. Mina drömmar kunde du få.

Du hade alltid så starka ord, dem betydde så mkt. Men nu betyder de inget, nu är de tomhet. Jag vänder nu ryggen och går. Prec som jag ropade ditt namn för länge sen och du inte vände dig om, prec så kan du ropa mitt namn och jag kommer inte vända mig om.

Jag bad inte om mkt. Det minsta man kan be om är tillit och troghet. Du kan inte ge mig det. Du kan inte stå för din kärlek, din kärlek för mig. Du kan inte kämpa för du vet inte hur man gör.
Du säger att jag inte kämpar tillräckligt, förlåt! Förlåt för mig !!!!
Men det är inte jag som ska behöva kämpa, jag har inte gjort något fel.

Du bör kämpa, du som påstår att du är en kämpe. Du bör be på knä, tills dem blöder. Du bör slåss tills händerna blöder. Du bör gråta tills dina tårar tar slut.

Jag kommer aldrig glömma dig, kommer aldrig glömma ditt leende, din tand. Kommer minnas dina virvlar, din tjocka mage.

Vad som än händer nu, spelar ingen roll. Jag har börjat gå, börjat vandra. Kanske någon gång kommer du inte vad du förlorat, kanske inte. Kanske kommer våra vägar mötas någon gång, men då svänger jag av. Din väg är inte min. Min kärlen vill jag inte dela med dig, min kärlek är inte för att såra.

Lura mig, såra mig, skrik på mig, slå mig. Spelar ingen roll, jag tar det. Du kan leva vidare och säga att jag inte kämpade tillräckligt, om du mår bra av det. Om du tror att det är sanningen så. Om du tror att jag bör ha kämpat så har du fel.

Antar att man inte kan stå för sin kärlek om man inte har det bra. Men jag är trött på att stå i centrum och alla går runt mig, skriker på mig, spottar på mig, kastar skit.

"Jag är inte den som inte håller vad jag lovar" Vår tid är över, "hoppas du finner det du strävar efter"

"Du spelar ett spel, men jag vill inte vara med"