Honey why you calling me so late?
It's kinda hard to talk right now.
Honey why are you crying?
Is everything okay?
I gotta whisper 'cause I can't be too loud
Well, my girl's in the next room
Sometimes I wish she was you
I guess we never really moved on
It's really good to hear your voice saying my name
It sounds so sweet
Coming from the lips of an angel
Hearing those words it makes me weak
And I never wanna say goodbye
But girl you make it hard to be faithful
With the lips of an angel
It's funny that you're calling me tonight
And, yes, I've dreamt of you too
And does he know you're talking to me
Will it start a fight
No I don't think she has a clue
söndag 19 augusti 2007
lördag 18 augusti 2007
Vi bygger en mur, som skiljer oss åt
Så fånigt igentligen, livet är. Vi skapar så stora problem för oss själva. Vi skapar så stora problem för varandra. Alla gör det värre för andra, ingen hjälper eller underlättar. Ingen är nöjd, alla vill ha mer. Ingen ger, bara tar. Alla är så ivriga, strävar efter så mkt mer.
Jag antar att jag hör saker jag igentligen inte förtjänar, antar att jag tillåter andra trycka ner mig för att jag inte vågar säga ifrån. Jag kanske förtjänar det? Vet dock att jag inte accepterar det! Alla viskar, om mig, kring mig, som om jag inte hör det? Respekt? Mitt värde sjunker, jag tar det. Spelar ingen roll längre, för jag orkar inte. Jag blir så ilsken i kroppen att jag bara vill skrika! Blir så tårögd att jag bara vill brista ut och låta tårarna rinna, men jag kan inte, klarar inte det. Jag är fast i mina kedjor, men nu stannar jag, kämpar inte emot. Orkar inte mer. Dem håller fast mig och vägrar släppa.
Jag gråter när ingen ser, jag ler när alla är omkring mig. Känns mkt bättre att låtsas. Inte för att jag ljuger, för jag erkänner om nån frågar, men ingen frågar. Jag försöker finna en mening med livet, men hittar den inte. Vill bara leva, men ibland är jag inte nöjd med livet heller.
There's another world inside of me
That you may never see
There's secrets in this life
That I can't hide
Somewhere in this darkness
There's a light that I can't find
Maybe it's too far away...
Maybe I'm just blind...
So hold me when I'm here
Right me when I'm wrong
Hold me when I'm scared
And love me when I'm gone
Everything I am
And everything in me wants to be the one
You wanted me to be
I'll never let you down
Even if I could
I'd give up everything
If only for your good
So hold me when I'm here
Right me when I'm wrong
You can hold me when I'm scared
You won't always be there
So love me when I'm gone
Love me when I'm gone...
When your education x-ray
Can not see under my skin
I won't tell you a damn thing
That I could not tell my friends
Roaming through this darkness
I'm alive but I'm alone
Part of me is fighting this
But part of me is gone
fredag 17 augusti 2007
Vågar inte..
Branäs bilden. Kommer aldrig glömma när vi åkte tillsammans i den där dräkten, jag framför dig, fy 17 vad vi snurrade, och vilken fart ! Glömmer aldrig hur rädd du var när jag fick fart och du trodde ja skulle smälla i stolpen. Kommer alltid minnas när vi dansad på den upplysta skidbacken på natten till musiken från "after ski", och våran Dolly Parton dans. Lär aldrig glömma våran stund i skidbacken en bit bort ;) *host*
Älskar att åka skidor med dig, fast lite feg var du ju :P
Svårt att släppa taget, speciellt när det var jag som ville allt gott. Det var inte jag som gjorde ett misstag, inte jag som ångrar mig. Det är inte mina känslor som ska ifråga sättas, det är dina.
Svårt bara att tänka mig att gå vidare, det är så mkt som jag kommer sakna.
Kommer sakna höra dig kalla mig söta namn. Älskling. Liljan, min kvinna, min fru, min framtid, mor till mina barn...
Vill höra att ja ser ut som ett troll när vi ligger i badet och du har skummat mitt hår. Vill höra att du älskar se mig gå upp på morgonen, stiga upp naken. Vill på något sätt höra att du tycker att jag är en liten fegis, inte mitt fel att jag är det :P
Kommer sakna handla mat med dig, speciellt när vi har svårt att bestämma oss mellan frukt eller godis. Kommer sakna låtsas vara sur på dej för att du tog slut på toalettpapper (som vanligt). Kommer sakna den tiden du kom med två ica påsar för att du hade handlar mat hem till mej o dej när vi bodde själva.
Vem ska nu ta hand om mej när jag vandrar runt i stan full? Vem ska jag nu leka med i bilen på väg hem efter krogen? ;)
Vill inte sluta skicka sms, speciellt när dem bara handlar om meningar från våra låtar, vill inte sluta avsluta varandras meningar, speciellt när vi säger samma sak, exakt samtidigt, eller sluta se bilden på oss två med Tim Mcgraw bakom oss spelandes på en gitarr.
Kommer sakna se dig, fast med blicken på min rumpa. Kommer sakna dina händer på mina bröst när jag sover, kommer sakna din hand på mitt öra på natten, kommer sakna din bröstkorg att sova på.
Vill äta glass med dig varje dag, se dig göra mos av din, eller se dej göra pinsamma former av din glass inför min familj ! :P
Det är så många saker, som jag inte riktigt kan nömna gär.. små saker.. som gör min vardag värd att leva.. men nu då ?
Ville inte leva utan dina ord, vill inte leva utan min framtid.
torsdag 16 augusti 2007
Upp till dej..
Råda, avråda, råda, avråda, råda, avråda.. Kan alla sluta !
Det räcker med att jag inte vet hur jag vill ha det, alla andra behöver inte ge mig fler stigar att gå på ..
Det har gått en månad nu, jäklar vad snabbt det gått. Nu börjar tiden då varje dag ger något nytt. Snart kommer den dagen då man bestämmer sig för att antingen gå, glömma, gå vidare, eller gå tillbaka och försöka glömma.
Du känner att ja tar avstånd, att ja vill vara frånvarande. Kanske jag gör det omedvetet? Kanske dagarna ger mig det, jag kanske släpper taget för varje dag som går och känner att vi bara ska vara vänner? Frågan är då om jag vill det, om jag vill känna så? Men ju längre tid som går.... aa du vet.
Det gör så ont att säga till dej att jag börjar släppa dig, det gör det. Ser dock att du inte ens håller i mig, du låter mig gå. Antar att om jag skulle gå skulle du inte märka det. Det är dags nu, dags för dig att visa, säga. Jag vill veta vad du känner, vill se vad du kan göra för mig.
Var tog våran framtid vägen? Du har den i dina händer nu, Våra barn, vårat hus, Tim Mcgraw spelandes på en gitarr bakom oss.
Det räcker med att jag inte vet hur jag vill ha det, alla andra behöver inte ge mig fler stigar att gå på ..
Det har gått en månad nu, jäklar vad snabbt det gått. Nu börjar tiden då varje dag ger något nytt. Snart kommer den dagen då man bestämmer sig för att antingen gå, glömma, gå vidare, eller gå tillbaka och försöka glömma.
Du känner att ja tar avstånd, att ja vill vara frånvarande. Kanske jag gör det omedvetet? Kanske dagarna ger mig det, jag kanske släpper taget för varje dag som går och känner att vi bara ska vara vänner? Frågan är då om jag vill det, om jag vill känna så? Men ju längre tid som går.... aa du vet.
Det gör så ont att säga till dej att jag börjar släppa dig, det gör det. Ser dock att du inte ens håller i mig, du låter mig gå. Antar att om jag skulle gå skulle du inte märka det. Det är dags nu, dags för dig att visa, säga. Jag vill veta vad du känner, vill se vad du kan göra för mig.
Var tog våran framtid vägen? Du har den i dina händer nu, Våra barn, vårat hus, Tim Mcgraw spelandes på en gitarr bakom oss.
Ett år till..
Varför ska allting vara från 20 år!!!??
Vill vara 20 år den 25 november !
***
Brake my fall !
Vill vara 20 år den 25 november !
***
Brake my fall !
onsdag 15 augusti 2007
Hur långt går man för kärleken?
Kom precis hem, har varit på skolan och hade min kära vän Linnea som kund..
Sen tog ja mig en kort promenad till kungsträdgården, hälsade på Alex o CH, bad om pengar till mat från Alex och gick :P
Sen åkte ja till Salongen, hade en kund. Sen kom mamsen och hade en kund. Mamma var och tatuerade sig för fjärde gången, och gjorde en oplanerad tatuering. Hon och henne kille tatuerar in varandras namn på ringfingrarna.. vet ej vad jag tycker om det. Kärleken förklarar allt helt enkelt. Adrian har börjat prata, jäklar han som var så tyst dygnet runt, och mamma är gladare än gladast !
Jag solade en lite stund, la i schampo färg och nu sitter ja här framför datorn med mina lockar. För första gången är de lockar och inte flugg =)
Fan vad datorer kan ge mkt information. Fick nyss reda på att farfar ramlat ner från en stege och brutit armen, så nu är han gipsad. :(
Imorn ska ja till tatuerings salongen. Ska få min tatuering ritad, ska fixa till den lite. Sen blir det dags att beställa tid för att få den på kroppen ! Yes ! Kommer bli väldigt sexigt..
Adrian gav mig ett gammalt polsk ordspråk. "mitt hjärta är stort, därför får många killar plats där"
VAD FAN MENAR HAN ME DE !?
Sen tog ja mig en kort promenad till kungsträdgården, hälsade på Alex o CH, bad om pengar till mat från Alex och gick :P
Sen åkte ja till Salongen, hade en kund. Sen kom mamsen och hade en kund. Mamma var och tatuerade sig för fjärde gången, och gjorde en oplanerad tatuering. Hon och henne kille tatuerar in varandras namn på ringfingrarna.. vet ej vad jag tycker om det. Kärleken förklarar allt helt enkelt. Adrian har börjat prata, jäklar han som var så tyst dygnet runt, och mamma är gladare än gladast !
Jag solade en lite stund, la i schampo färg och nu sitter ja här framför datorn med mina lockar. För första gången är de lockar och inte flugg =)
Fan vad datorer kan ge mkt information. Fick nyss reda på att farfar ramlat ner från en stege och brutit armen, så nu är han gipsad. :(
Imorn ska ja till tatuerings salongen. Ska få min tatuering ritad, ska fixa till den lite. Sen blir det dags att beställa tid för att få den på kroppen ! Yes ! Kommer bli väldigt sexigt..
Adrian gav mig ett gammalt polsk ordspråk. "mitt hjärta är stort, därför får många killar plats där"
VAD FAN MENAR HAN ME DE !?
måndag 13 augusti 2007
inte första försöket, men sista..
Hon tittar på honom.. väntar tills ett bra tillfälle kommer. Hon vill säga något. Igentligen helt onödigt, men hon måste finna ett ögonblick. Ett ögonblick där hon kanske hinner säga något. Hon tar ett andetag, ett stort. Samlar sig.
Han håller på med så många saker samtidigt, har igentligen ingen tid att lyssna, han ser inte ens henne. Hon står ju där framför honom och försöker säga något. Som en liten flicka, som vill berätta en sak till sin pappa väntar hon.
Men nu är hon inte den flickan längre. Hon är en kvinna, som i sin tur vill berätta en sak till sin man.
Han går runt henne, hon följer hans rörelser. Hon vet varje steg han ska ta.
Nu tar hon ett andetag igen, öppnar munnen, säger hans namn. Med hopp om att han ska lägga ner allt han gör och allt han tänker på. Titta på henne, ta hennes händer i sina och säga "älskling, vad är det du vill säga till mig?" Men han är för upptagen. Han ser inte att hon vill säga något. Hon tittar ner, sätter handen mot pannan och inser att detta var ett värdelöst försök. Hon vänder sig om och går.
Denna gång kommer hon inte komma tillbaka.
***
If you are not the only one - Daniel Bedingfield
Han håller på med så många saker samtidigt, har igentligen ingen tid att lyssna, han ser inte ens henne. Hon står ju där framför honom och försöker säga något. Som en liten flicka, som vill berätta en sak till sin pappa väntar hon.
Men nu är hon inte den flickan längre. Hon är en kvinna, som i sin tur vill berätta en sak till sin man.
Han går runt henne, hon följer hans rörelser. Hon vet varje steg han ska ta.
Nu tar hon ett andetag igen, öppnar munnen, säger hans namn. Med hopp om att han ska lägga ner allt han gör och allt han tänker på. Titta på henne, ta hennes händer i sina och säga "älskling, vad är det du vill säga till mig?" Men han är för upptagen. Han ser inte att hon vill säga något. Hon tittar ner, sätter handen mot pannan och inser att detta var ett värdelöst försök. Hon vänder sig om och går.
Denna gång kommer hon inte komma tillbaka.
***
If you are not the only one - Daniel Bedingfield
It's just a game
Det är ju helt sjukt. Som en labyrint. Var jag än går hittar ja ingen väg ut. Alla vägar är desamma, ingen är unik. Jag vill finna den unika.
Jag har själv hamnat här. Själv tagit mig dit jag står nu. Omringad av en vägg.
Jag springer, stannar, tittar mig omkring men ser ingen väg. Jag vet bara att jag är den enda som letar efter den. Ingen hjälper mig. " I walk alone"
***
Maybe this time I will be find or else tomorrow will be lost
Found your home somewhere
Now you've reached the end
The game seems so unkind
When this moment ends
You'll look back to see
The love you left behind
The closer the feeling
The more you recognise
Familiar, the faces
Reflected in your eyes
I'm with you,
I know you
If only in my head
I always remember
No more holding on
To a fading memory
Of how things used to be
Life will carry on
Love will always be your guide
If you just set me free
Time goes by
From the point of no return
You've gotta be strong enough to learn
Time goes by
The love you leave behind
Builds a temple in your mind
I am with you
I know you
If only in my head
You looked at me and said ...
sedan 2004 !
The same thing everyday, the same feeling everytime.
Vet inte längre vad jag vill. Det är nog det värsta. Att jag börjar må bra och inse att jag klarar mig bra med allt hur det är nu, eller så är jag rädd för att gå längre och hamna här igen. "Fram och tillbaka" är inte min grej, inte så mitt förhållande ska se ut. Antingen nu och för alltid eller aldrig mer.
Det handlar så mkt om tillit, men det finns ingen. Svårt att skapa den igen. Antingen låter vi det rinna ut i sanden och gå vidare eller så satsar vi på nytt, men jag vet inte om jag vågar. Vet att ja aldrig kommer förlåta. Aldrig. Varken glömma eller förlåta.
Det är inte så svårt att veta vad som är rätt o fel när man är tillsammans med någon, man ska inte ens behöva tänka efter om det är rätt eller inte. Men det kanske är för mkt att begära från dej? För mkt du måste ge upp, för många löften att försöka hålla? Men hur svårt kan det vara att vara ärlig? Förlåt, men jag begär inte så mkt mer. Eller iaf begärde.
Jag har mina drömmar, och jag tänker skapa mig möjligheter att förverkliga dem.
***
Jag kanske flyr, som du alltid säger att jag gör. Men isf flyr jag från dem som gör mig illa. Flyr från problem. Det känns enklast så. För de problem som uppstått har inte jag skapat, känner då att jag inet ska behöva vara den som löser dem.
Jag var en dag en Lilja, antar att jag alltid kommer förbli den Liljan. Men en Lilja utan sin Superman. Han som satt framför datorn dag in och dag ut sen 2004. Han som loggade in på msn och väntade tills hans Lilja skulle logga in. Den Lilja han gav namnet själv. Vi kunde sitta där och skriva tills morgonen blev natt och natten blev morgon. Vi kunde se solen gå ner och upp. Du hade så många ord, så många meningar. Du delade varje känsla, varje dröm med mig. Du lärde mig allt om dej och jag lärde dig allt om mig. Du ville ge upp allt och bara springa till mig. Jag gav dej bara aldrig det där "100" på att jag kommer ta emot dig. Du ville inte ge upp allt o sen hamna ensam, så du stannade kvar.
Du kom till min skola bara för att få se mig, varje tillfälle du hade tog du. Bara du kunde få se mig. Och varje möte gav något speciellt. Sedan var vi framför datan igen och skrev. Det räckte inte med fingrar för så mkt ville vi skriva. Inget stoppade oss, inte ens det att båda var upptagna. Sedan 2004 har vi längtat!
Vet inte längre vad jag vill. Det är nog det värsta. Att jag börjar må bra och inse att jag klarar mig bra med allt hur det är nu, eller så är jag rädd för att gå längre och hamna här igen. "Fram och tillbaka" är inte min grej, inte så mitt förhållande ska se ut. Antingen nu och för alltid eller aldrig mer.
Det handlar så mkt om tillit, men det finns ingen. Svårt att skapa den igen. Antingen låter vi det rinna ut i sanden och gå vidare eller så satsar vi på nytt, men jag vet inte om jag vågar. Vet att ja aldrig kommer förlåta. Aldrig. Varken glömma eller förlåta.
Det är inte så svårt att veta vad som är rätt o fel när man är tillsammans med någon, man ska inte ens behöva tänka efter om det är rätt eller inte. Men det kanske är för mkt att begära från dej? För mkt du måste ge upp, för många löften att försöka hålla? Men hur svårt kan det vara att vara ärlig? Förlåt, men jag begär inte så mkt mer. Eller iaf begärde.
Jag har mina drömmar, och jag tänker skapa mig möjligheter att förverkliga dem.
***
Jag kanske flyr, som du alltid säger att jag gör. Men isf flyr jag från dem som gör mig illa. Flyr från problem. Det känns enklast så. För de problem som uppstått har inte jag skapat, känner då att jag inet ska behöva vara den som löser dem.
Jag var en dag en Lilja, antar att jag alltid kommer förbli den Liljan. Men en Lilja utan sin Superman. Han som satt framför datorn dag in och dag ut sen 2004. Han som loggade in på msn och väntade tills hans Lilja skulle logga in. Den Lilja han gav namnet själv. Vi kunde sitta där och skriva tills morgonen blev natt och natten blev morgon. Vi kunde se solen gå ner och upp. Du hade så många ord, så många meningar. Du delade varje känsla, varje dröm med mig. Du lärde mig allt om dej och jag lärde dig allt om mig. Du ville ge upp allt och bara springa till mig. Jag gav dej bara aldrig det där "100" på att jag kommer ta emot dig. Du ville inte ge upp allt o sen hamna ensam, så du stannade kvar.
Du kom till min skola bara för att få se mig, varje tillfälle du hade tog du. Bara du kunde få se mig. Och varje möte gav något speciellt. Sedan var vi framför datan igen och skrev. Det räckte inte med fingrar för så mkt ville vi skriva. Inget stoppade oss, inte ens det att båda var upptagna. Sedan 2004 har vi längtat!
söndag 12 augusti 2007
Jag vill vara allt du inte är.
Underbar helg.. brukar oftast inte skriva såhär,, om mina dagar.. händelser.. Men denna helg har varit skön..
Fredagen började med skolan.. Just love it ! Sen åkte ja till Salongen o solade lite, och började fixa mig inför utgång.. Skönt att ha en egen Salong där man har allt. Sen kom Michelle och vi öppnade ölen, lögn. Jag hade redan börjat innan henne. Efter två öl blev vi hungriga, så ja sprang över till min underbara pizzeria o köpte en pizza.. Dem kände igen mig från långt håll =)
Sen var det dags för mer öl o en massa himlande med ögonen. Klockan slog 22.00 och det var dags att åka. Väl inne på K15 var alla redan där, så himla skönt med alla vänner omkring sig.
Dock fattades en väldigt viktigt person.. Connie ! :(
Det blev dans med Jimmy ;)
Lite småflörtande där o var, men nej tack !
Kalle skjussade hem mig.. (oss) Love the car trip ! ;)
Och Natten visade sig vara den bästa på länge.. !
***
Igår var jag, mamma, Adrian och Blazej och fiskade. Killarna bestämde sig för att kasta, men jag o mamma fann pinnar, lina och började meta... haha.. Efter en timma kom killarna tillbaka utan några napp. Däremot JAG var den enda som fick napp under hela kvällen. En karp på ett kilo !
Grym ja e :D
***
Dagen igår fick mig att tänka mkt. Mina känslor går upp och ner.
kom på.. "Jag vill vara allt du inte är"
Förklaringen till vad jag menar med det kommer ja däremot inte skriva här.
Fredagen började med skolan.. Just love it ! Sen åkte ja till Salongen o solade lite, och började fixa mig inför utgång.. Skönt att ha en egen Salong där man har allt. Sen kom Michelle och vi öppnade ölen, lögn. Jag hade redan börjat innan henne. Efter två öl blev vi hungriga, så ja sprang över till min underbara pizzeria o köpte en pizza.. Dem kände igen mig från långt håll =)
Sen var det dags för mer öl o en massa himlande med ögonen. Klockan slog 22.00 och det var dags att åka. Väl inne på K15 var alla redan där, så himla skönt med alla vänner omkring sig.
Dock fattades en väldigt viktigt person.. Connie ! :(
Det blev dans med Jimmy ;)
Lite småflörtande där o var, men nej tack !
Kalle skjussade hem mig.. (oss) Love the car trip ! ;)
Och Natten visade sig vara den bästa på länge.. !
***
Igår var jag, mamma, Adrian och Blazej och fiskade. Killarna bestämde sig för att kasta, men jag o mamma fann pinnar, lina och började meta... haha.. Efter en timma kom killarna tillbaka utan några napp. Däremot JAG var den enda som fick napp under hela kvällen. En karp på ett kilo !
Grym ja e :D
***
Dagen igår fick mig att tänka mkt. Mina känslor går upp och ner.
kom på.. "Jag vill vara allt du inte är"
Förklaringen till vad jag menar med det kommer ja däremot inte skriva här.
onsdag 8 augusti 2007
Har inte släppt taget !
Var är du !?
När ja fick panikångest, var du där och höll min hand. När mina tårar föll som om havet läckte, var du där och samlade varje droppe. När jag skrek av ilska, var du där och skrek tillsammans med mig. Varje gång jag inte kunde andas, inte kunde ta ett andetag, satt du brevid och andades med mig!
Var är du nu!? Var har du gömt dig?!
Nu när ja får panik, håller du inte min hand. Nu när jag gråter faller mina tårar mot marken och försvinner. När jag skriker av ilska, hör jag ett eko. Nu när jag inte kan andas, och du inte är här, jag tar jag inga andetag!
Jag sitter här o saknar, hatar och ångrar! Skyller allt på mig, vem annars!?
Sitter här o mina tårarna faller som aldrig förr, håller för öronen, för jag orkar inte med allt ljud omkring mig. Konstigt.. för det är ingen här och allt är tyst.
Jag hör mina tårar falla, låter som dunder, jag hör mig själv försöka andas. Jag ger ifrån mig en stön, en stön av svårighet att vara tyst av ilska.
Änglar lämnar inte varandra.
När ja fick panikångest, var du där och höll min hand. När mina tårar föll som om havet läckte, var du där och samlade varje droppe. När jag skrek av ilska, var du där och skrek tillsammans med mig. Varje gång jag inte kunde andas, inte kunde ta ett andetag, satt du brevid och andades med mig!
Var är du nu!? Var har du gömt dig?!
Nu när ja får panik, håller du inte min hand. Nu när jag gråter faller mina tårar mot marken och försvinner. När jag skriker av ilska, hör jag ett eko. Nu när jag inte kan andas, och du inte är här, jag tar jag inga andetag!
Jag sitter här o saknar, hatar och ångrar! Skyller allt på mig, vem annars!?
Sitter här o mina tårarna faller som aldrig förr, håller för öronen, för jag orkar inte med allt ljud omkring mig. Konstigt.. för det är ingen här och allt är tyst.
Jag hör mina tårar falla, låter som dunder, jag hör mig själv försöka andas. Jag ger ifrån mig en stön, en stön av svårighet att vara tyst av ilska.
Änglar lämnar inte varandra.
Better do better than that !
You're back, sitting on my doorstep,
ah yeah like nothing happened.
Telling me you're free and oh,
can you see me again?
Yeah right, you've been kicked out,
do you think I'm that stupid?
You say you're free but didn't he just oh oh oh...
get tired of you kid.
I could not eat for days,
I cried so much my face,
has never been the same...
And now you're back here with your lies.
I hope you realise...
You think I'm gonna take you back!
You'd better do better than that.
I'll tell ya how its gonna be,
don't you never ever come near me.
Let me tell you how I've been:
I've been hiding from my friends,
hiding from the world,
hiding from myself.
You think you'll come round here,
start singing in my ear,
girl you damaged me,
I don't forgive so easily.
You better do better than that!
Your face makes me want to be sick,
ah yeah it's a physical reaction...
You'd better leave because you see
I Can't, won't be blamed for my actions.
Oh, how I ever loved you..
So dumb, how did I ever trust you?
But you and he laughed at me,
oh when you're laid together.
I couldn't eat for days,
I cried so much my face,
has never been the same...
And now you're back here with your lies.
I hope you realise.. I gave you everything I had girl,
but you had to try and take some more.
You went behind my back girl,
cheated on me,
I was the last to know.
Did everything we have girl,
meant nothing to ya,
well I was such a fool...
Now you come crawling back girl,
oh let me tell ya
I am through with you
Oh I'm back up off the floor,
and I won't get hurt no more,
I've been waiting for this day when,you'll be back here with your lies,
I hope you realise... Say something, say something...Say something, say something...
måndag 6 augusti 2007
söndag 5 augusti 2007
Better be gone
Så jävla svåra beslut, som igentligen inte behöver tas. Varken idag, imorgon eller om en vecka.
Beslutsångest över känslor. Antar att man inte ska känna så, man bör veta vad man känner. Jag vet, men jag tvivlar på dina känslor. Säger man att man älskar, o sen sårar så kanske man inte älskar tillräckligt mkt?
"You are free to go"
Beslutsångest över känslor. Antar att man inte ska känna så, man bör veta vad man känner. Jag vet, men jag tvivlar på dina känslor. Säger man att man älskar, o sen sårar så kanske man inte älskar tillräckligt mkt?
"You are free to go"
Do it again !
Oh my god what have I done?
All I wanted was a little fun
Got a brain like bubble gum
Blowing up my cranium.
Turn of my ro-botic brain.
All my thoughts are all the same (all insane)
Paint my face and bang my drum. *
Throw my bone up to the sun.
Bang my drum and paint my face.
Pump my cave to hyperspace.
All I wanted was a little fun
Got a brain like bubble gum
Blowing up my cranium.
Turn of my ro-botic brain.
All my thoughts are all the same (all insane)
Paint my face and bang my drum. *
Throw my bone up to the sun.
Bang my drum and paint my face.
Pump my cave to hyperspace.
torsdag 2 augusti 2007
Är inte den ängeln som du trodde.
Det startade med en liten dröm, som utvecklades. Den drömmen vi skapde, den världen vi ville leva i. Nu har vi gjort det.
Jag tänker på den drömmen, den världen hela tiden, kan inte få det ur mitt huvud. Men den tiden får jag behålla som ett förflutet, en dröm, en tid i mitt liv jag hade men har lämnat.
Du vände på sandglaset, nu har sanden runnit ner till botten. Dags att vända igen.
Vi sa alltid att vi skulle aldrig släppa varandra, aldrig släppa taget. En gång tog vi varandras händer, men nu släpper vi. Jag sa att jag aldrig skulle släppa dej, men jag håller på att tappa greppet nu. Om du sårar mig finns det ingen anledning att hålla i dig. Du tog mitt hjärta, du kan få det, behåll det. Ta hand om det. Men min kropp, min själ vandrar vidare.
Jag förtjänar inte de här, jag kan ge en ärlig och stark kärlek, men min kärlek är inte tillräcklig för dig, Jag är inte tillräcklig för dig, du är inte nöjd. Tillit och troghet livet ut kunde jag ge dej, Ett barn kunde jag ge dej, ett hus, en familj. Mina drömmar kunde du få.
Du hade alltid så starka ord, dem betydde så mkt. Men nu betyder de inget, nu är de tomhet. Jag vänder nu ryggen och går. Prec som jag ropade ditt namn för länge sen och du inte vände dig om, prec så kan du ropa mitt namn och jag kommer inte vända mig om.
Jag bad inte om mkt. Det minsta man kan be om är tillit och troghet. Du kan inte ge mig det. Du kan inte stå för din kärlek, din kärlek för mig. Du kan inte kämpa för du vet inte hur man gör.
Du säger att jag inte kämpar tillräckligt, förlåt! Förlåt för mig !!!!
Men det är inte jag som ska behöva kämpa, jag har inte gjort något fel.
Du bör kämpa, du som påstår att du är en kämpe. Du bör be på knä, tills dem blöder. Du bör slåss tills händerna blöder. Du bör gråta tills dina tårar tar slut.
Jag kommer aldrig glömma dig, kommer aldrig glömma ditt leende, din tand. Kommer minnas dina virvlar, din tjocka mage.
Vad som än händer nu, spelar ingen roll. Jag har börjat gå, börjat vandra. Kanske någon gång kommer du inte vad du förlorat, kanske inte. Kanske kommer våra vägar mötas någon gång, men då svänger jag av. Din väg är inte min. Min kärlen vill jag inte dela med dig, min kärlek är inte för att såra.
Lura mig, såra mig, skrik på mig, slå mig. Spelar ingen roll, jag tar det. Du kan leva vidare och säga att jag inte kämpade tillräckligt, om du mår bra av det. Om du tror att det är sanningen så. Om du tror att jag bör ha kämpat så har du fel.
Antar att man inte kan stå för sin kärlek om man inte har det bra. Men jag är trött på att stå i centrum och alla går runt mig, skriker på mig, spottar på mig, kastar skit.
"Jag är inte den som inte håller vad jag lovar" Vår tid är över, "hoppas du finner det du strävar efter"
"Du spelar ett spel, men jag vill inte vara med"
Jag tänker på den drömmen, den världen hela tiden, kan inte få det ur mitt huvud. Men den tiden får jag behålla som ett förflutet, en dröm, en tid i mitt liv jag hade men har lämnat.
Du vände på sandglaset, nu har sanden runnit ner till botten. Dags att vända igen.
Vi sa alltid att vi skulle aldrig släppa varandra, aldrig släppa taget. En gång tog vi varandras händer, men nu släpper vi. Jag sa att jag aldrig skulle släppa dej, men jag håller på att tappa greppet nu. Om du sårar mig finns det ingen anledning att hålla i dig. Du tog mitt hjärta, du kan få det, behåll det. Ta hand om det. Men min kropp, min själ vandrar vidare.
Jag förtjänar inte de här, jag kan ge en ärlig och stark kärlek, men min kärlek är inte tillräcklig för dig, Jag är inte tillräcklig för dig, du är inte nöjd. Tillit och troghet livet ut kunde jag ge dej, Ett barn kunde jag ge dej, ett hus, en familj. Mina drömmar kunde du få.
Du hade alltid så starka ord, dem betydde så mkt. Men nu betyder de inget, nu är de tomhet. Jag vänder nu ryggen och går. Prec som jag ropade ditt namn för länge sen och du inte vände dig om, prec så kan du ropa mitt namn och jag kommer inte vända mig om.
Jag bad inte om mkt. Det minsta man kan be om är tillit och troghet. Du kan inte ge mig det. Du kan inte stå för din kärlek, din kärlek för mig. Du kan inte kämpa för du vet inte hur man gör.
Du säger att jag inte kämpar tillräckligt, förlåt! Förlåt för mig !!!!
Men det är inte jag som ska behöva kämpa, jag har inte gjort något fel.
Du bör kämpa, du som påstår att du är en kämpe. Du bör be på knä, tills dem blöder. Du bör slåss tills händerna blöder. Du bör gråta tills dina tårar tar slut.
Jag kommer aldrig glömma dig, kommer aldrig glömma ditt leende, din tand. Kommer minnas dina virvlar, din tjocka mage.
Vad som än händer nu, spelar ingen roll. Jag har börjat gå, börjat vandra. Kanske någon gång kommer du inte vad du förlorat, kanske inte. Kanske kommer våra vägar mötas någon gång, men då svänger jag av. Din väg är inte min. Min kärlen vill jag inte dela med dig, min kärlek är inte för att såra.
Lura mig, såra mig, skrik på mig, slå mig. Spelar ingen roll, jag tar det. Du kan leva vidare och säga att jag inte kämpade tillräckligt, om du mår bra av det. Om du tror att det är sanningen så. Om du tror att jag bör ha kämpat så har du fel.
Antar att man inte kan stå för sin kärlek om man inte har det bra. Men jag är trött på att stå i centrum och alla går runt mig, skriker på mig, spottar på mig, kastar skit.
"Jag är inte den som inte håller vad jag lovar" Vår tid är över, "hoppas du finner det du strävar efter"
"Du spelar ett spel, men jag vill inte vara med"
onsdag 1 augusti 2007
...
Har inga ord, har inget hjärta.
Förlåt för mig och min kärlek jag ville ge dej. Här försvinner jag.
Förlåt för mig och min kärlek jag ville ge dej. Här försvinner jag.
tisdag 31 juli 2007
måndag 30 juli 2007
En feg krigare, han vet inte ens HUR man kämpar
This is UNFAIR !
Så här kan de ju inte vara, livet ska inte vara så ! Den som begått misstag är inte den som får lida! Den personen som får lida är den som kunnat ge upp allt för kärleken.
Han gör misstag, men hon får lida.
Hon är den som kunnat ge han kärlek på ett silverfat och han hade inte tackat. Hon e den som hade ätit honung för hans skull och han hade inte förstått poängen. Hon hade kunnat flyttat till ett annat land med honom, men han hade stannat kvar och skrattat åt hennes idiotiska uppoffring. Hon skulle gått ut i krig med han som sin ledare, för han är en feg krigare.
Det enda hon ville var att vara en Lilja i hans ögon, hans hjärta, hans kropp och drömmar.
Han är krigaren som inte kämpar, han är en running back som inte springer., han är en Superman men kan inte flyga.
***
He's holding back, he's hiding
But what, I can't decide
Why won't he be the king I know he is?
The king I see inside?
söndag 29 juli 2007
Saknar dej Willy !
Alex, jag vet att du ogillade att Willy sov på sängen vid mina ben, jag vet att du hatade att han hann äta upp godisen du tappade på golvet, och jag vet att han inte lät dig sova ut, ibland så var du tvungen att hämta honom fårn gården, eller så låg han på kudden på morgonen. Men erkänn, DU SAKNAR HONOM!?
Du är här, men inte som förr
En röd skylt! Alla bör se den! Den betyder stopp, jag visar den för er för att säga att jag inte orkar mer, jag vill inte höra fler ursäkter, vill inte höra fler detaljer.
***
Du har bollen i handen, spelet är i dina händer.
Du springer med bollen, du håller i den så hårt. Du ser linjen du ska kasta dej över. Men du är inte där än, du har lång väg kvar. Du vet att du kommer få hårda tacklingar, men du vill till linjen.
Nu äre upp till dej om du tänker ta emot alla tacklingar, om du tänker låta dem lägga dig ner eller om du kämpar med all din styrka för att nå linjen. För när du når linjen, kommer jag stå där och vänta på dig!
Du vet hur jag ser dig, för de har ja sagt förr. Du vet att jag ser dig kasta dig över linjen, för de är de du vill. Och när du sedan gjort din touchdown har du din framtid i dina armar. Sedan fortsätter du leva, du håller inte längre i bollen, men du lär unga, små hur dem ska hålla. Du lär dem hur man ska kasta sig, du lär dem hur man ska kämpa, hur man ska ta emot dem hårda tacklingarna som du gjort hela livet. Du berättat sagan för dem om den drömmen du hade som stod på andra sidan den linjen och väntade på dig. Det var de enda som höll dig stark. Det vill du lära dem, att deras framtid finns bakom den linjen. Du är deras coach, deras ledare till framtiden.
***
Jag har hört de tusen gånger, och de är de enda som håller mitt hopp kvar. "han är tillsammans me henne, men pratar bara om dig. Allt han tänker på, pratar om, är dig. Och när jag frågar: men hon du e tillsammans med? Då tittar han bara ner och förstår sj, att han känner något stort för dig så mkt att han bara pratar om dig hela tiden"
***
Du har bollen i handen, spelet är i dina händer.
Du springer med bollen, du håller i den så hårt. Du ser linjen du ska kasta dej över. Men du är inte där än, du har lång väg kvar. Du vet att du kommer få hårda tacklingar, men du vill till linjen.
Nu äre upp till dej om du tänker ta emot alla tacklingar, om du tänker låta dem lägga dig ner eller om du kämpar med all din styrka för att nå linjen. För när du når linjen, kommer jag stå där och vänta på dig!
Du vet hur jag ser dig, för de har ja sagt förr. Du vet att jag ser dig kasta dig över linjen, för de är de du vill. Och när du sedan gjort din touchdown har du din framtid i dina armar. Sedan fortsätter du leva, du håller inte längre i bollen, men du lär unga, små hur dem ska hålla. Du lär dem hur man ska kasta sig, du lär dem hur man ska kämpa, hur man ska ta emot dem hårda tacklingarna som du gjort hela livet. Du berättat sagan för dem om den drömmen du hade som stod på andra sidan den linjen och väntade på dig. Det var de enda som höll dig stark. Det vill du lära dem, att deras framtid finns bakom den linjen. Du är deras coach, deras ledare till framtiden.
***
Jag har hört de tusen gånger, och de är de enda som håller mitt hopp kvar. "han är tillsammans me henne, men pratar bara om dig. Allt han tänker på, pratar om, är dig. Och när jag frågar: men hon du e tillsammans med? Då tittar han bara ner och förstår sj, att han känner något stort för dig så mkt att han bara pratar om dig hela tiden"
lördag 28 juli 2007
En stund, jag hade gjort allt för, för att behålla för alltid.
Du tryckte mig mot dig, la dina armar kring mig, knöt fingarna. Din blick var fast på mitt ansikte, du blinkade inte ens. Dina läppar var torra, så du blötte dem lite lätt med tungan. Nu var dem svagt fuktiga, kyssbara. Jag tittade in i dina ögon, dem längtade. Läntade efter att få kyssa mig. Sedan sa du dem orden du först inte vågade säga "Kyss mig". Ditt huvud böjdes fram och våra läppar snuddade vid varandra. Jag blundade, efter en sekund kändes det inte som om min kropp stod på marken.
Jag var för feg, för sårad. Drog tillbaka mitt huvud, böjde ner de och tittade ner. Du knöt upp fingarna och tog tag lite lätt om min haka, lyfte mitt huvud och kysste mig. Nu fanns jag i den världen vi skapade. Kyssen kändes som den allra första vi gav varandra...
Jag var för feg, för sårad. Drog tillbaka mitt huvud, böjde ner de och tittade ner. Du knöt upp fingarna och tog tag lite lätt om min haka, lyfte mitt huvud och kysste mig. Nu fanns jag i den världen vi skapade. Kyssen kändes som den allra första vi gav varandra...
Du gjorde mig till en drottning, men lät mig gå ut i krig åt dig.
Försöker komma på en bra lösning på din handling, liksom varför kunde du inte gjort si och så. Har en massa bra alternativ, men vad spelar det för roll? Gjort är gjort, antar att jag inte kan ändra på det, för det kan jag inte.
Önskar bara att jag kunde vara en ängel i dina ögon, en så vacker sådan. En ängel av is, precis som förr. Önskar jag kunde vara din prinsessa som du ser gå hand i hand med ditt barn. Önskar du kunde hålla om mig så hårt och aldrig vilja släppa taget, precis som bollen i handen. Den du håller så hårt om när du springer allt du kan på plan. Du har ditt mål och dit ska du komma för att vinna ditt hjärta.
Önskar att du kunde sluta krossa dina drömmar. Vill bara att du ska känna de där pirret i magen när du springer alla yards, tar emot så hårda tacklingar som igentligen ska få dig att lägga dig på mark, men du slår tillbaka av all styrka du har i kroppen och springer mot linjen, du ser den. Du vet att där ska du kasta dig o göra en touchdown. Men pirret i magen har du bara för att du vet att hela den vägen på plan så ser din son dig. Han ser dig som en hjälte. Han sitter där otåligt, håller tummarna, väntar tills han får se sin idol kasta sig med bollen. Sedan hoppar han upp av lycka, hans ögon ler, han skriker och tittar på mig och säger, "titta mamma, där gjorde pappa touchdown!"
Sluta krossa ditt hjärta, dina drömmar, din framtid.
Jag håller i ditt hjärta nu, det är i pusselbitar. Jag tänker ta mig den tiden för att bestämma om jag ska ge det tillbaka till dej helt lr om du ska få själv lägga ihop pusselbitarna.
Ni kan kalla mig korkad, eller idiot. Men försöker man inte förlåta, försöker man inte ge en ny chans kommer man själv aldrig gå vidare. Inte alltid man kommer förlåta, inte alltid ge en ny chans. Men ett försök är allt just nu!
***
Du är krigaren i 300, du är en Spartan. Men du är en feg krigare. Du har din sköld och ditt svärd, du går ut i krig men ställer mig framför skölden. Du gömmer dig bakom fastän du är den som har svärdet och borde kriga. Du låter mig stå där och ta emot alla pilar, dem träffar min kropp, prickar mitt hjärta. Du står fortf bakom, som den fegis du är. Du vet att alla pilarna är sända på dig. Jag drar fortf ur pilarna ur min kropp, mina sår blöder.
Du gjorde mig till en drottning, men lät mig gå ut i krig åt dig.
Önskar bara att jag kunde vara en ängel i dina ögon, en så vacker sådan. En ängel av is, precis som förr. Önskar jag kunde vara din prinsessa som du ser gå hand i hand med ditt barn. Önskar du kunde hålla om mig så hårt och aldrig vilja släppa taget, precis som bollen i handen. Den du håller så hårt om när du springer allt du kan på plan. Du har ditt mål och dit ska du komma för att vinna ditt hjärta.
Önskar att du kunde sluta krossa dina drömmar. Vill bara att du ska känna de där pirret i magen när du springer alla yards, tar emot så hårda tacklingar som igentligen ska få dig att lägga dig på mark, men du slår tillbaka av all styrka du har i kroppen och springer mot linjen, du ser den. Du vet att där ska du kasta dig o göra en touchdown. Men pirret i magen har du bara för att du vet att hela den vägen på plan så ser din son dig. Han ser dig som en hjälte. Han sitter där otåligt, håller tummarna, väntar tills han får se sin idol kasta sig med bollen. Sedan hoppar han upp av lycka, hans ögon ler, han skriker och tittar på mig och säger, "titta mamma, där gjorde pappa touchdown!"
Sluta krossa ditt hjärta, dina drömmar, din framtid.
Jag håller i ditt hjärta nu, det är i pusselbitar. Jag tänker ta mig den tiden för att bestämma om jag ska ge det tillbaka till dej helt lr om du ska få själv lägga ihop pusselbitarna.
Ni kan kalla mig korkad, eller idiot. Men försöker man inte förlåta, försöker man inte ge en ny chans kommer man själv aldrig gå vidare. Inte alltid man kommer förlåta, inte alltid ge en ny chans. Men ett försök är allt just nu!
***
Du är krigaren i 300, du är en Spartan. Men du är en feg krigare. Du har din sköld och ditt svärd, du går ut i krig men ställer mig framför skölden. Du gömmer dig bakom fastän du är den som har svärdet och borde kriga. Du låter mig stå där och ta emot alla pilar, dem träffar min kropp, prickar mitt hjärta. Du står fortf bakom, som den fegis du är. Du vet att alla pilarna är sända på dig. Jag drar fortf ur pilarna ur min kropp, mina sår blöder.
Du gjorde mig till en drottning, men lät mig gå ut i krig åt dig.
onsdag 25 juli 2007
En natt med dig, men resten av mitt liv för mig.
Jag tackar dig för att du drog fram sanningen, tackar dig för att jag fick veta. Förstår bara inte varför du, av egen vilja stannade. Du blev inte tvingad, men du stannade. Varför kunde du bara inte gå?
Bara därför är jag här själv nu, ensam. Trodde aldrig att jag skulle må så dåligt. Mina drömmar är krossade, hoppas det var värt det. Ett misstag med dig, men resten av mitt liv för mig.
Bara därför är jag här själv nu, ensam. Trodde aldrig att jag skulle må så dåligt. Mina drömmar är krossade, hoppas det var värt det. Ett misstag med dig, men resten av mitt liv för mig.
Vart jag än går, stannar jag upp och tittar bakom mig. På nåt sätt hoppas jag se dig gå där. Önskar du var där, önskar jag kunde visa dig den rätta vägen igen. Precis som förr, men du svänger alltid fel när jag inte ser. Jag skulle aldrig kunna lita på dig igen, det går bara inte. Skulle tro att du kommer göra mig illa igen. Förstår inte bara varför du skulle vilja skada din Lilja?
Liljan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)